FlenDirekt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – fram till momssänkningen

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna ökade i normal takt före momssänkningen och något mindre än i EU.

Annons

Matpriserna efter prischocken 2022–2023

Efter de kraftiga uppgångarna 2022–2023 har livsmedelspriserna fortsatt att stiga, vilket hållit debatten om matpriserna vid liv. Men enligt en granskning från Länsförsäkringar har prisökningarna de senaste åren, fram till att matmomsen sänktes den 1 maj 2026, legat inom det som beskrivs som normala ramar och varit i nivå med – eller något lägre än – jämförbara EU-länder.

Pressmeddelandet publicerades onsdagen den 3 juni 2026 klockan 07:00 (CET).

”Inte dyrare än i andra europeiska länder”

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg menar att utvecklingen efter våren 2023 inte sticker ut. I pressmeddelandet säger hon:

“Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa.”

Enligt Länsförsäkringar ebbade den snabbaste prisutvecklingen ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 fram till momssänkningen den 1 maj 2026, uppges matpriserna i Sverige ha stigit med cirka 5–6 procent.

Matpriserna följde inflationen

En central poäng i granskningen är att matpriserna under de senaste tre åren stigit ungefär lika mycket som den generella inflationen (KPI) i Sverige. Alexandra Stråberg uttrycker det så här:

“Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt.”

Tittar man längre bak: mat steg snabbare än KPI före pandemin

Länsförsäkringar hänvisar även till perioden före pandemin. Mellan januari 2010 och januari 2020 ökade priserna för “livsmedel och alkoholfria drycker” i Sverige med 19,3 procent, medan KPI ökade med 10,7 procent (enligt SCB).

Annons

Sverige jämfört med EU och euroområdet

För den senaste treårsperioden (mars 2023 till mars 2026) visar tabellen i underlaget att Sveriges prisökning var lägre än både EU och euroområdet (EMU).

PeriodSverige (livsmedel)Sverige KPIEMUEU
Mars 2023–mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021–mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

Momssänkningen: “raderar ut” tre års uppgångar

Siffrorna ovan gäller fram till april 2026, alltså före momssänkningen. Enligt Länsförsäkringar förändras bilden tydligt när momssänkningen räknas in:

“Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023.”

Samtidigt bedömer Stråberg enligt pressmeddelandet att effekten sannolikt är tillfällig.

Hög prisnivå fortsätter att prägla debatten

Länsförsäkringar konstaterar att även om prisökningstakten normaliserats så sker den från en hög nivå efter prischocken 2022–2023. I pressmeddelandet nämns också osäkerhet framåt, bland annat kopplat till oroligheter i Hormuzsundet.

Om granskningen

Uppgifterna om matpriser avser kategorin “livsmedel och alkoholfria drycker” i konsumentprisindex (KPI) för Sverige (SCB) och euroområdet (Eurostat). Genomgången bygger på statistik till och med april 2026 och syftar till att undersöka prisskillnader före den svenska matmomssänkningen.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi