Analys pekar på miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatkrav

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

I fokus står den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn för perioden 2021–2030 kan överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Största gapet i ESR – och begränsat utrymme att ”flexa” med ETS

Regelverket ger Sverige möjlighet att täcka upp till maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätter annars hade kunnat säljas.

IVL:s uppskattning av denna kostnad ligger på cirka 5–8 miljarder kronor.

Efter att ETS-flex utnyttjats återstår, enligt pressmeddelandet, ett gap på 5,8 miljoner ton.

Tre möjliga vägar – alla med osäker eller hög prislapp

IVL beskriver i pressmeddelandet tre huvudsakliga alternativ för att hantera det återstående gapet:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater bedöms ha underskott i ESR, vilket gör både tillgång och pris osäkra.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för sådana utsläppsminskningar uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden för använda EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas även nästföljande år sker ytterligare en uppräkning med 8 procent, vilket enligt IVL skapar en ränta-på-ränta-effekt.

Sanktioner kan tillkomma

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner bli aktuella. Enligt IVL:s pressmeddelande, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan sanktionerna uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

Rapporten bakom analysen

Underlaget finns i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.