Håll Sverige Rent presenterar nya siffror om nedskräpningen

Håll Sverige Rent har släppt sin årliga Skräprapport med nya mätningar och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som publicerades den 20 april 2026, visar bland annat hur mycket skräp som kan förekomma i stadsmiljö – och lyfter stora skillnader mellan olika stränder i landet.

Så ser svenskarna på nedskräpning

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt är det enligt undersökningen bara en av tio som uppger att de själva har skräpat ner. De vanligaste orsakerna som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

Rapporten bygger på nationella skräpmätningar och visar, enligt Håll Sverige Rent, att skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt uppges en minskning med 30 % sedan 2023.

Flera plastrelaterade skräpföremål pekas ut som sådant som minskat tydligt i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (i samband med nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar och fimpar har gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den vanligaste typen av skräp i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp totalt (fimpar, snus och andra nikotinrelaterade föremål) står för cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräpföremål på väg till jobbet

För att konkretisera läget i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultat till ett vardagsexempel: en kilometer längs trottoar eller gångbana kan innebära att man passerar över 1 000 skräpföremål, där det mesta uppges vara plast.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning går för långsamt

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att tidigare ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister.

Håll Sverige Rent uppger också att de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader mellan stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten lyfter stora skillnader mellan olika havsområden. Längs Västerhavet uppmättes ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, enligt Håll Sverige Rent. Det beskrivs som en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter strand). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet längs västkusten plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet under 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket enligt Håll Sverige Rent ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Här beskrivs mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det skräp som hittades under 2025.